Carlos Reutemann
var en komplex person, han kunde vara snabbare än
alla då sinnet var med honom, men då det inte
var det, kunde han prestera mycket mediokra styrningar.
Han debuterade 1972 för Brabham i sitt hemlands GP
och chockade alla med att vara snabbast på träningen.
Men Carlos
hade förutom sina medtävlare även sitt
psyke att brottas med. Gordon Murray, Brabhams konstruktör
som står bredvid honom på bilden, sa "Carlos
had a problem. He lived in a kind of box. The box consisted
of a few drivers and himself and inside that box, for
some reason, there was always someone ahead of him".
Frank Williams som senare erkände att de inte gav
den support Carlos behövt för att lyckas fullt
ut, förklarade "He needed psychological support
more than other drivers. He needed to be aware that everyone
in the team was wearing a Reutemann lapel badge and an
Argentine scarf. Många år fick han det
direkt motsatta då han under perioder var stallkamrat
med Nelson Piquet, Niki Lauda och Alan Jones, vilka alla
var raka motsatsen till den känslige Reutemann.
1981 ledde
han VM inför den sista tävlingen i Las Vegas.
Han tog också pole men efter start sjönk han
märkligt genom fältet och slutade åtta.
Piquet, blev femma och vann därmed titeln. Året
efter inledde Carlos med en andraplats men efter nästa
lopp slutade han. Han gav aldrig någon förklaring
till beslutet, men erkände senare att han slutat
för tidigt.
Något
han bevisade med tydlighet då han flera år
senare fick möjlighet att åter testa en F1:a
i samband med Argentinas GP. 50 år gammal klockades
han för varvtider i regnet som skulle placerat honom
sju-åtta på griden. Gåtan Carlos hade
gett ett avslutande bevis på en talang som ett känsligt
psyke hindrade från att bli en av de största.
|