SSJ besöker Motala Motormuseum och Rundradiomuseum

 

 När man ändå åker till Motala kan man passa på och kombinera ett besök på Motormuseet och Rundradiodito.

En tidstypisk Esso-mack ut på 60-talet.

Ferarri Testarossa, 4,9 lit boxer-12:a, 390 hk.

Jaguar E-typ 4,2 lit XK-motor (rak 6:a), 265 hk.

En fin motorcykelsamling finns på entresolplan - Honda 750 i förgrunden. 

Med denna Rolls Royce invigde kung Carl XVI Gustaf högbron i Motala den 9 oktober 2013. Bron var vid det laget väl utredd efter 72 års diskussioner.

Telefoner och datorer från slutet av 1970-talet samt en något tidigare manuell telefonväxel. På bilden ses bl a Motala-företaget Luxors dator ABC80 (Advanced Basic Computer for the 80s). Prestandan (klockfrekvens 3 MHz, 16-bitars buss, 16 kB ROM och 16 kB RAM) ansågs ganska hög på den tiden. Priset var överkomligt, vilket gjorde den populär och användbar för datainsamling och beräkningar i industrin och på skolor. Sedan dess har utvecklingen gått hisnande snabbt med minst fördubblad processor-prestanda mindre än vartannat år (Moores lag). 

SVERIGES RUNDRADIOMUSEUM

Vi samlades utanför Sveriges Rundradiomuseum i Motala. Anläggningen byggdes på 1920-talet. Motala valdes pga av sitt centrala läge i södra Sverige. Höjderna på gården Bondebacka och Vätterns närliggande vattenspegel var en fördel för sändarens räckvidd. Tanken var att hela södra Sverige skulle nås. 

Huvudleverantör av sändarutrusningen var det engelska bolaget Marconi. De två 120 meter höga masterna  byggdes av Motala verkstad. Mellan masterna monterades en 140 meter lång dubbel trumantenn med sammanlagd strömstyrka cirka 80 Ampere. För att hantera dessa strömmar i de två nedledningarna krävdes stora jordfördelningsnät av kopparkabel nedgrävda i marken kring sändartornen. 

Tilldelad ursprunglig bärvågsfrekvens år 1927  var 227 kHz vilken motsvarar våglängden 1321 meter. Ovanpå denna våg lades tal/musik/mm medelst amplitudmodulering (AM). Ursprunglig sändareffekt var cirka 30 kW men ökades efter en stor ombyggnation efter andra världskriget till 150 kW. Förstärkarrörens verkningsgrad var inte så hög, varför kraftiga kylsystem krävdes. I maskinsalen finns 8 st omformaraggregat (motor-generator) som skapar spänningar och ström för stationens olika behov.

Utmed mastens ena ben syns på bilden en trappa som leder ända upp till toppen, alltså 120 m över mark. Vid gott väder och under kontrollerade omständigheter är det tillåtet att klättra upp. Det lär ta två timmar i anspråk, så vi hade inte tid. Annars så .... ☺

På mottagarsidan satt folk i sina stugor med kristallmottagare, vilken i sin enklaste form bestod av 5 komponenter: 1) En antenn, som oftast var en kopparkabel (ju längre desto bättre, gärna en kvarts våglängd, men även betydligt kortare funkade) mellan två träd  2) en induktiv spole som parallellkopplades med  3) en kondensator (t ex tunna metallfolier mellan bakelitskivor)  4) en likriktare/halvledare (blyglans) och 5) en högtalare. 2) och 3) bildade en självsvängande krets som trimmades in till önskad frekvens.

Med många nya intryck drog vi hemåt enligt tidplan med mycket intressant att fundera över.

Text: Dan Eriksson 

Foto: Dan Eriksson och Peter Karlsson

Hemsidan Kjell Adelsund