JAG BER OM URSÄKT! Det är ju en fras som känns sympatisk och reko. Den förutsätter i och för sig en blunder, en elakhet eller ett förbiseende. Men ifall nu någon blunder eller elakhet ändå begåtts är det sympatiskt med den där frasen: Jag ber om ursäkt.

Formel 1-säsongen är två race gammal och lysande. Någon dominans från endera stallet finns inte. Hittills. En Kimiseger för Lotus i Australien sedan Red Bullbilarna inte varit snabba nog. Jag har börjat ta till mig finnens no-nonsense-attityd. "Jag kör räserbil, i övrigt skall ni ge fan i mig och vad jag gör". Det är finskt och åtminstone i Bärnis F1-cirkus befriande. Australiens GP följs upp av en rasande Red Bullfajt i Malaysia. Vettel har hamnat i en annan dager sedan den där youtubevideon vi la ut på Sidan häromsistens. En kul typ. I den stämningen lämnade jag min fulstreamade webbsändning av Kuala Lumpurs tävling och gav mig solen hän.

En och annan grad minus men solen står på så att dagsmejan äger typ. En och annan grad minus men i Taberg ser jag en bil köra nedcabbat. Fast bilen är en nyare sportmerca och därför räknas det inte. Jävla show-off. Det var antagligen nån från klubben vår. Ge mig en MGA och en Roy med fladdrande öronlappar så hade vi kunnat snacka.

Den fjärde april är det konstituerande styrelsemöte. Då sätts årets riktlinjer och vi får se var Christer hamnar. Har ni tankar och idéer så mejla dem gärna till grabbarna i styrelsen. Det vill de ha.

Det här är veckans bild från rejsas Ögongodistråd. En ilsken Stratos jagande en bred Bertonecoupé längs en asfalterad rallyväg någonstans i ett italienskt sjuttiotal inbillar jag mig. Metern ifrån att köra över den lugnt sittande publikens loafers. Det är en underbar bild med dåtidens brist på skärpa och briljans. En italiensk sjuttiotalsikon på väg att äta upp en sextiotalsdito. Det vassa kantiga mot flower power. Båda märkligt nog av Bertones penna.

Det händer att jag ibland minner mig, vid åsynen av en Alfabakdel, en annan bil. Den var blå och min MG gul. Jag kan fortfarande understundom uppfyllas av den där känsla av att allt är för sent, när jag på darrande ben steg ut efteråt. Det var en tid då Fredrik, ägaren, så gott som alltid, deltog i våra möten. Det är längesen jag såg honom nu. Den blå Alfan blev skrot. Jag ber om Ursäkt!

Väl hemkommen igen denna snålblåsande dag med mer delar vår än vinter, och slår på text-tv:n, läser jag: "Jag ber om ursäkt! Det jag gjorde var fel" citeras Sebastian Vettel som uppenbart gett fan i stallets order, där Webber redan kommenderats "low on fuel". Stallorder är ju numera helt tillåtna, naturligtvis. Någonstans där och då blir den goodwill Vettel skapat sig med videoklippet ofantligt urvattnad. "Jag ber om ursäkt. Jag gjorde fel!" Jaha och vad i helvete spelar det för roll nu när du sitter där med en jävla massa poäng och ytterligare en seger! "Jag ber om ursäkt". Stallchef Horner signalerar örondragning. Det hade Kimi aldrig sagt och hade han det hade han menat det.

Det är raggarträff på Elmia den stundande helgen. Då gäller det att förpassa sig långväga från amerikanska bedrövligheter, fyllor och blekfeta arslen.

Men när är det dags för Sällskapets första träff egentligen? Vet du det Kjell, du som är ordförande? Oavsett vilket så hade det varit roligt om vi fått se dig en gång till Fredrik. För även om det som sagt är längesedan nu, så dyker den där bilen och du upp i tankarna och jag fylls av den där känslan och oavsett hur den där jävla tysken missbrukar orden så hade jag sagt, och jag säger det åter: Jag ber om ursäkt!

Göran