Nürburgring i Eifelbergen i södra Tyskland har legat mig varmt om hjärtat sedan jag gjorde min första resa ner för att se 1000 km för sportvagnar 1969. Som jag minns det idag hade vi planerat att komma ner fredag till Ringen, och hade efter mycket strul fått rum i Adenau. Vi hade bokat rum i Nürburg men på grund av ett misstag vid bokningen hos resebyrån så hade dom bokat fel och bokat rum i Nürnberg (dom hade aldrig hört talas om Nürburg) och det här upptäckte inte jag förrän 3 - 4 dar innan vi skulle resa. Så det var fullt överallt när dom skulle boka om, men ett privatrum fick dom tag i åt oss i Adenau, och det var bättre än inget tyckte vi då.

Men vi kom till Ringen redan på torsdag kväll och utan någonstans att sova så blev det VW Typ1:en som fick bli vårat hotell rum för natten, på parkeringen rätt över gatan från Dorint hotell. Eftersom ingen av oss hade varit här tidigare, så kändes det lite spännande att gå förbi ingången till depån och uppför trappan mellan Dorint hotell och depån, och där låg den, Nordschleife, hela Start & målområdet bredde ut sig för våra ögon, så där stod vi två med gapande munnar och vidöppna ögon och ett hjärta som slog så de höll på och hoppa ur bröstet. Kärlek vid första ögonkastet, ja, jag tror att just det ögonblicket hade en stor betydelse för min kärlek till banan, och det gör också att jag saknar den gamla Start & mål området, jag tycker inte dom hade behövt ta bort den delen när dom byggde F1- banan.

Wehrseifen

Ovan till vänster: En av Miragevagnarna mitt i kurvan.

Ovan till höger: Porsche Carrera på väg ut ur.

Höger: Porsche 908 strax efter densamma.

Det är en syn som aldrig kommer att försvinna från mina näthinnor, bilarna har över 250 km/t när dom passerar under bron och jag trodde aldrig att bilen skulle stanna någon gång, men nu vart den alltså stående mitt på banan, och dom andra förarna som kom under bron hade ingen chans att se den kraschade bilen, för precis efter bron vek banan neråt och åt vänster så den stod som i en svacka. Så vi parkerade bilen vid vägkanten och rusade fram till vraket för att se hur det hade gått med föraren, då fick vi se att det var "PR for Men"s Lola som kraschat, och föraren satt kvar i bilen, vi hade sett att andreföraren Björn Rothstein hade tagit över styrningen precis innan vi lämnade startområdet, men det var mer problem, nu började dom andra bilarna komma under bron i full fart och här stod vi högst 2 meter från banan med endast ett litet trästaket mellan oss och dom framrusande tävlingsbilarna i över 250 km/t.

Men nu stannade ett par bilar och förarna rusade ut för att försöka hjälpa föraren i Lolan, men hela tiden kom det nya bilar i full fart, en gång kom det 2 bilar samtidigt men dom åkte på var sin sida om Lolan och då fick han som höll på med att försöka få ur Björn ur Lolan hoppa upp på Lolan för att komma ur vägen för bilarna, och den bil som åkte närmast oss där vi stod fick köra med halva bilen utanför banan, så då var bilen högst en meter från oss där vi stod vid staketet. Jag har många gånger funderat på vad som hade hänt om någon hade kört rakt in i den kraschade Lolan, vi hade nog inte haft en chans där vi stod. Men som tur var så klarade sig herr Rothstein ganska bra från smällen, en ömmande rygg och en blödande näsa efter det att eldsläckaren hade lossnat och fart upp och träffat honom på näsan.

Porsche hade problem att få förare till den nya ännu outvecklade 917. Ingen var pigg på att riskera livet i Eifelbergen i den instabila 5-litersbesten. Porsches ordinarie förare satsade på den mer lätthanterliga 908:an, vilket var ett bra val: de fem första platserna togs av 908:or.

Till slut lyckades man få Piper och Frank Gardner att prova vågstycket för "a resonable sum of money". Gardner beskrev bilen som "the biggest compromise I ever drove in my life. It weaved all over the shop". Motorns intensiva vrålande gjorde honom döv i dagar efteråt, och han fortsätter: "It was grossly over-powered for its diddly little 10-inch rims. The computer said that they would be man enough to do the job, but the computer wasn´t strapped into the hot seat guiding this thing around the Eifel Mountains". "It was just impossible". De körde med stora marginaler och lyckades få bilen i mål på en åttonde plats och "were a few marks better off by the end of the day".

Citat från boken "Porsche 917" av Peter Morgan.