

Det
var ju Ronnieutställning i Örebro iår. The
Utställning måste ju beses innan avslutningsdatumet
den 21 innevarande månad. Därför samlar man
sig några stycken, packar in sig i bil, åker till
Örebro, inhandlar ölen och besöker utställningen:
Och
sedan kom Technon, vacker och däckbred.
Ronnie
kom til Lotus 1973 och med den klassiska Lotus 72:an tog han
sin första seger i Frankrike samma år
Det visades
film. Det första året med Lotus, med både glädje,
första segern, och sorg, Cevérts död.
Till vänster med Colin Chapman, till höger med Jackie
Stewart.
Snusdosan
som finns med för jämförelse är Rikards.
Däcket, tillbucklat som det är körde R.P till
sig en 5:e träningstid med.
En stor vacker
bild från tiden med BMW och deras 3,0-monster som han
ju bl.a for av med på Knutstorp 1973.
1976 återvände
han till March och deras snabba men sköra 761 med vilken
han tog det som skulle bli märkets sista seger.
På Monza var det, förövrigt
hans tredje på banan.
Så
här kan det se ut i Örebro, litta nytt och litta gammalt.
Men vackert.
Sedan beger
man sig ut i Örebro som visar sig vara en rasande grann
stad. Visste ni det?
Och ölen är utan tvekan drickbar. Men det förstod
ni säkert.
Vi
sökte efter den nyuppförda statyn och herr Petersons
barndomshem. Vi frågte och smällde iväg
en massa kort, men riktigt säkra på vilket
hus det var blev vi aldrig.
Statyn fann vi, men inte är den sådär
vansinnigt grann.
mmmmmmmmmmmmmmmmmmm |
 |
 |
|
 |
Ja och
sedan blev det lite countrylife och herr Flaska och farbröderna
Burk satte oss i gungning till gryningen.
Och var det inte dom som höll oss vakna så var
det Mika på gitarr och bålgetingar stora som
krigsmålade starar.
Men
det blir söndag och dags för eftertanke och kontemplation.
Så man reser, efter brynt örebrosk skinka, ägg
och stekt potatis på riktigt bakfyllemanér
och tar sedan vägen om Heliga Birgittas Vadstena och
stannar till där, i dess ro och andäktighet, och
vid torget är det så tyst att det enda som hörs
är ett sobert klirr av bestick mot porslin från
uteserveringens bord. Det är Vadstena det en söndagseftermiddag.
Men innan dess har man besökt Verner von Heidenstams
Övralid, det magnifika och enastående vackra,
beläget vid Vätterns norra del. Här finns
skrifter där han skildrar sina junikvällar under
körsbärsträdet, blickandes ut över ömsom
fårbetade ängar, ömsom böljande lövskog,
han berättar hur han önskade att de aldrig tog
slut. Då man följer hans exempel och slår
sig ner under trädet förstår man honom.
Besök Övralid.

Övralid
Han
lät begrava sig här, den gamle nobelpristagare, och
i hans gravsten ristades:

Det är
vackert och det kan man tänka på efter att ha besökt
tre nu döda världsberömda svenskars platser.
Den heliga Birgitta ämnar jag inte skriva något vidare
om, däremot är tanken att Ronnie skall givas en sida.
Det finns en del, faktiskt ganska unika bilder som kräver
publicering. Som till exempel denna:

Fast då blir det i stort format. Men det är, som
det brukar heta, en annan och senare historia.
I dag är det den 11 september.
"Sätt
dig vid min grav en stund.
Där är så tyst och ensamt.
Tala till mig vänligt
stilla som till en som ej kan svara.
Mig förunnades det ofattbara
att som människa få leva några år på jorden.
Gläd dig du som än ser solen."
Verner
von Heidenstam. 1931
|