Vi börjar i köket. Det är där jag först möter Bo. En onsdag. Som om det nu skulle spela nån roll. Det gör det nog. Det här är inte hans rätta element. Något skramlar till och Marie ger sin man en irriterad blick och en kommentar jag i nuläget har glömt. Ni får själv föreställa er den. Det kan ni säkert. Bosse tycks känna sin malplacering. Han hör inte hemma här. Han hör hemma i garaget eller i bilen. I köket är han i vägen. I köket ställer han till.

Sist vi besökte det johanssonska garaget var för tre år sedan. Då var det 2005, nu är det 2008. Då befann sig förtisjuans glasfiberskal i Huskvarna för bearbetning. Det har kommit tillbaka nu. Eller det kom tillbaks i höstas och såg då ut ungefär så här. Ni ser kanske bulan på taket över den, givetvis, högerstyrda bilen. En eftergift åt Bosses tre meter.

Med den bilden är vi alltså i september 2007. Men först ger vi oss ett stycke tillbaka i tiden. En fyrtio år ungefär. Bosse har varit i kontakt med tidigare ägare. Den förste var snabb rallycrossförare.

Men idag, den där onsdagen, den 16 april, ser det alltså ut som nedan i Bosses garage. Karossen är lackerad, monteringen har påbörjats. Bosse försöker i största möjliga mån använda bilens originaldelar för att få en vacker patina på bilen. De delar som inte går att renovera, byts ut och måste då nytillverkas. Hjälp kommer från nästintill alla världens Lotus 47 GT-ägare, 18 stycken enligt Bosse. Lotus 47 GT byggdes som vi tidigare berättat bl.a för Le Mans 1968 och worksbilarna var utrustade med två bränsletankar på sammanlagt 90 liter, för att kunna göra så långa pass som möjligt. Så var också fallet när Bosse köpte den, men tankarna var i plåt och Bosse har låtit nytillverka ersättare i aluminium efter works-bilarnas specifikation. Detsamma vad gäller bromsarna med 3-kolvsoken fram och bak, dessa var i gjutjärn när Bosse övertog bilen, dessa har nu bytts mot de aluminium-diton som bilen var utrustad med original. Likadana satt även monterade på andra racersportvagnar och är därför lättare att få tag på. Likväl har de dellortoförgasare som satt på vid köpet fått lämna plats för den insprutning works-bilarna hade.

Lotus 1600 cc twin-cam-motor hårdtrimmades av BRM och försågs bl.a med Teclamit-Jackson-insprutning. Den skall nulunda ge omkring 180-185 hk. Denna lilla potenta maskinen har sedan chassit gjorts iordning och lackerats, monterats in på sin arbetsplats 12 gånger. Lika många har den monterats ur. Detta inte för att träna snabba motorbyten inför tävlingssäsongen utan för att den passat illa. Bosse tycker ett och annat om gammalt engelskt, handbyggt då det gäller passformen. Det låter vi honom göra.

180 -185 hk i 552 kilo bil. Det är mycket, eller lite, beroende på hur man ser det. Det blir låt mig se.... mmh.... ett genom 5, två i minne...

Ja, det blir mycket, eller lite.

Bilen skall så småningom FIA-klassas och besiktas hos herr Widenborg i Skåne, med förhoppningen att bilen skall vara redo för race i ”Silverstones Classic” den 25 juli i år. MEN, innan dess skall vi förhoppningsvis få ta del av den på Knutstorp under årets SSM den 4-6 juli.

Men till färdig är det ännu en liten bit. Och vi återkommer.

Höger: Fönsterramen är så tunn och bräcklig att det borde vara förbjudet att köra 47:a eller Europa utan störtbur.

Nedan: Det är här den skall vila 1600-kubikaren. Skall det bli 13 gången gillt?