KNUTSTORP REVIVAL HAR SJÖSATTS. Ett koncept som är taget rätt av från England och Goodwoods dito och korfattat handlar om att för några dagar, söka sig tillbaka till en värld då allt, möjligtvis, var lite enklare, häftigare, stiligare och mer äkta. Åtminstone i tanken och minnet. Goodwood revival lockar hundratusdenden med besökare varje år. Det är en sagolik folkfest där så gott som alla besökare lägger manken till för att bjuda till och klä sig som man nu gjorde en gång i tiden. Eller bättre. För 40/50/60/70-talskläderna är nog åtskilligt elegantare nu än de var . Likt historiska racerbilar går fortare nu än förr. Men det gör ingenting, Goodwood är Glorious. Därför var vi nog många som undrade hur det skulle gå med det svenska försöket.

Well well, rather nice även om det finns förbättringspotential, är väl det kortfattade svaret. Mer om detta senare.

Men först en förklaring på varför bilden ovan skall få ha titelroll till något sådan här. Ett gäng moderna husbilar, på parkeringsplatsen med en Ande(r)s i korvtagen? På vilket vis kan det beskriva evenemanget? Jo så här inledde vi helgen, undertecknad och Ande(r)s. På parkeringen utanför banområdet med en massa andra som också tänkt sig campera här. Se där ett första tydligt tecken på att något var väldigt annorlunda mot allt vad racing i Sverige, mig veterligen, varit på senare år. Signalen var: vi är inte ett fåtal, vi är publik, inte bara anhöriga till de tävlande. Kvällen var ljum. Husbilens termometer visade 30 grader då vi lämnade Jönköping. Då vi (Andes) slagit upp bord och stolar på den där campingen var det runt 28. Vi hade, vid ögonblicket då bilden togs, fått i oss varsin korv, Ande(r)s är inne på sin andra. Ölen är framplockad och påbörjad. Jag har min andra i bröd liggande wurst en bekväm meter ifrån mig. Vi har hela helgen framför oss av bilar, öl, umgänge och obetänksamhet. Plånboken är välfylld. Vi har fler kalla öl som väntar. Korven är på väg att tillfredsställa Ande(r)s, det ser ni. Ett paket cigg ligger halvförbjudet och väntar. Vi har ingen som skall påpeka ditten eller datten. Vi är fria män med en förväntan i oss över vad som komma skall. Vi är i Sverige med uppenbara drag av kontinenten. Det är fredagen 23 maj och sommaren ligger framför oss och klockan är 20.03 i just detta ögonblick.Varför skulle vi inte börja med denna bild?

Knutstorp revival har alltså sin förebild i England. Goodwood och lord March har under ett antal år gjort försöket att ta gårdagen tillbaka till samtiden till en fullständig succé därborta, med utsålda hus flera månader innan tävlingsdagarna. Det började någorlunda enkelt säger de som var på plats vid det första försöket. Varför inte pröva med något liknande på hemmaplan tänkte Picko Troberg, nu när STCC är ett hopplöst och urtråkigt harvande av identiska konceptbilar överdragna med tunn plast i olika utförande. Tomrummet i svensk racing är uppenbart. De inblandade i historic racing har under många år sagt att dessa serier bara växer sig starkare år från år - var de nu fått det ifrån. Habilt är det men inte fan växer det väl? Några bilar tillkommer varje år, några bilar försvinner. Efter några år kan man den svenska historiska racingen. Det blir kvällarna i depåerna som blir det som lyfter.

På racingforum har det skrivits om att ännu en tävling på Knutstorp skall komma att döda semesterracet SSM på samma bana. Man har undrat vad man skall med ett till? Premiärracet har tidigare hållits på Anderstorp. Men där får det inte köras något längre. Denna tävling har haft startfält som knappt fyllt fem rader i vissa heat. Till Knutstorp är det denna helg 280 bilar anmälda. Flera heat har maxantalet bilar - det betyder 36 stycken. Danskarna, som tidigare bara anslutit i fåtal till SSM är över hundra nu, nästan lika många som de svenske. Redan där är tävlingarna en fullträff, det har aldrig någonsin funnits sådana starfält i svensk historisk racing. Inte ens under de EM-tävlingar som hållts här och i Anderstorp. Let´s rejoice.

Nu har man här försökt få resturanger, försäljare och underhållning att göra tillställningen fullödigare, mer allomfattande. Det är en förbättring mot allt tidigare även om här finns mycket mer att göra i förhållande till vad som utlovats i den marknadsföring som startade stort men som ganska märkligt tonade ut veckorna inför tävlingarna. Inga nyhetsuppdateringar, inga stjärnförare som skulle locka folk. Nu var Rickard Rydell på plats hela helgen - som intervjuare! Varför kunde man inte slänga in honom i en bil? Tänk om han fått ratta Emmas gamla fantastiska BMW 320. Något program - värt namnet - fanns inte under hela helgen. Och kunde man inte anordnat en veteran/vintagemarknad likt den som förgyllde Båstad classic car en gång i tiden?

Tanken var också att nedre depån enbart skulle tillåta tidstypiska fordon och husvagnar. Så blev inte fallet, det såg ut som under vilket SSM som helst. För den som upplevt Goodwood Revival vet att det är människorna på plats som är en väl så stor behållning som de fantastiska bilarna och förarna. Önskan var här att få besökarna också här att klä sig tidstypiskt. I ganska stor utsträckning gjorde också publiken det och det var en fröjd för ögat. Det ger en ton till evenemanget som är en helt annan än de vanliga historiska tävlingarna har. Goodwood är en folkfest där en stor del kommer för annat än biltävlingarna - det skapar, glädje, dans och en stämning som lyfter hela tillställningen långt över vad bara endera parten lyckas med. Knutstorp revival är på väg dit. 5 600 åskådare räknades in - let´s rejoice för fan.

Starfälten är som sagt fullmatade, även om några bilar faller ifrån. Lördagens höjdare är klassen 1966-71 över 1300 cc med 33 startande där Pekka Nyström i muskelcamaro fightas om segern från start till mål med Mads Leth Sörensen i vacker och snabb dansk Datsun 240 Z och vinner med knappa halvsekunden. Blandningen mellan tunga motorstarka amerikanare och små vassa sportvagnar är härliga där bilarnas olika styrkor kommer i dagen. Jänkarna som dundrar vansinnigtfort på rakan och sportisarna som är snabbare i de kurviga partierna. Skall det hålla hela vägen för de små får de ha tillräckligt med avstånd inför rakan för att de inte skall bli omblåsta come the straight. På söndagen blir det ännu tightare med fyra bilar inblandade. Då vinner Escortåkande Sören P Christensen dansk före Pekka och ännu en snabb 240, Per Leth Sörensen, sedan broder? Mads tvingats bryta. Mellan de tre första skiljer 0,8 sekunder i mål.

Vid femtiden på lördagen beslutar jag och Ande(r)s oss för en öl på restaurang. Sällan smakar ölen så bra då den köps för dyra lover på servering. Klockan fem har restaurangen stängt! Let´s rejoice? Vi vandrar till husbil för billigöl och kotlettgrillning och ger oss sedan ner i grytan för att ansluta till Healeygängets sedvanliga baluns då den officiella middagen med musik och uppträden är överstånden.

I formel ford är det Björn Otterberg som försvarar SSJ:s färger och han gör det med den äran och blir trea båda dagarna.

I GT/GTS-klassen upp till 1965 gör vår nye Healeyåkande medlem Claes Andersson från Eksjö en strålande debut i det stora fältet och blir 10:a båda dagarna och lika Healeyrattande PG Johansson slutar 17:e respektive 19:e.

Standard/GT 1972-81 är på pappret mäktigast. Även så i verkligheten. Underbart startfält och underbart rafflande som på söndagen slutade snöpligt för tidsriktiga team Lucky Eddie racing som inleder näst sista varvet med tre bilar i täten, Claes Paulsson Corvette, Micke Östberg Camaro och Greger Pettersson Camaro jagade av Anders Bergers snabba Escort. Så mycket potentare än i fjol. I kurvan efter raksträckan får Paulsson sladd vilket inte hans teamkompisar hinner undvika och Anders Berger går från fjärdeplats till första. Tätt tätt och snabbt snabbt. Och många vackra danska porschar, och Emmas BMW 320.


Björn Otterberg - Merlyn

Ja Knutstorp Revival må ha sina skönhetsfläckar men förhoppningen är att tävlingen får fotfäste och fortsätter växa så att konceptet kan förfinas än mer. Att locka hit engelske kommentatorn Ian Titchmarsch var också en höjdare. Nu samkommenterade han med Gunnar Fridlund och från depån hördes fd racingåkerskan Nettan Lindgren och Rickard Rydell.

Det var helgen då det gamla fick något nytt och fräscht över sig. Let´s rejoice.

We´ll meet again...

 

Göran




PG duellerar med Björn Jansson som luftade sin klassiska MGB för första gången på 17 år


Herr och fru Andersson, herr Johansson och fru Svanberg


Kaj Dahlbacka med nyligen importerat monster från Nederländerna: Chevrolette Corvette GS

 


The GT 40:s in a class of their own


PG Johansson - SSJ


 


Claes Andersson - SSJ


Greger Pettersson i mäktig Camaro. Bilen, byggd av Pekka Nyströmbyggda är en replika på den vagn australiensaren Fran Gardner körde i början av sjuttiotalet. Här i 1973 års färger.


Uppför backen

Och här orginalet. Kurt Bertilsson fotade på Brands Hatch 1972


Bosse Emanuelssons gamla vinnarvagn från 1976. Visst borde den vara heatets vassaste vagn.

And the morning brakes

BORGWARD HANSA B 1500 SP COUPE - 1953
Fru och herr Svensson

 

 


Start för helgens sista race.


Efter kraschen


Hemfärd

We´ll meet again