KNUTSTORP
REVIVAL HAR SJÖSATTS. Ett koncept som är taget rätt
av från England och Goodwoods dito och korfattat handlar om
att för några dagar, söka sig tillbaka till en värld
då allt, möjligtvis, var lite enklare, häftigare,
stiligare och mer äkta. Åtminstone i tanken och minnet.
Goodwood revival lockar hundratusdenden med besökare varje
år. Det är en sagolik folkfest där så gott
som alla besökare lägger manken till för att bjuda
till och klä sig som man nu gjorde en gång i tiden. Eller
bättre. För 40/50/60/70-talskläderna är nog
åtskilligt elegantare nu än de var då.
Likt historiska racerbilar går fortare nu än förr.
Men det gör ingenting, Goodwood är Glorious. Därför
var vi nog många som undrade hur det skulle gå med det
svenska försöket.
Well well, rather nice även
om det finns förbättringspotential, är väl det
kortfattade svaret. Mer om detta senare.
Men först en förklaring
på varför bilden ovan skall få ha titelroll till
något sådan här. Ett gäng moderna husbilar,
på parkeringsplatsen med en Ande(r)s i korvtagen? På
vilket vis kan det beskriva evenemanget? Jo så här inledde
vi helgen, undertecknad och Ande(r)s. På parkeringen utanför
banområdet med en massa andra som också tänkt sig
campera här. Se där ett första tydligt tecken på
att något var väldigt annorlunda mot allt vad racing
i Sverige, mig veterligen, varit på senare år. Signalen
var: vi är inte ett fåtal, vi är publik, inte bara
anhöriga till de tävlande. Kvällen var ljum. Husbilens
termometer visade 30 grader då vi lämnade Jönköping.
Då vi (Andes) slagit upp bord och stolar på den där
campingen var det runt 28. Vi hade, vid ögonblicket då
bilden togs, fått i oss varsin korv, Ande(r)s är inne
på sin andra. Ölen är framplockad och påbörjad.
Jag har min andra i bröd liggande wurst en bekväm meter
ifrån mig. Vi har hela helgen framför oss av bilar, öl,
umgänge och obetänksamhet. Plånboken är välfylld.
Vi har fler kalla öl som väntar. Korven är på
väg att tillfredsställa Ande(r)s, det ser ni. Ett paket
cigg ligger halvförbjudet och väntar. Vi har ingen som
skall påpeka ditten eller datten. Vi är fria män
med en förväntan i oss över vad som komma skall.
Vi är i Sverige med uppenbara drag av kontinenten. Det är
fredagen 23 maj och sommaren ligger framför oss och klockan
är 20.03 i just detta ögonblick.Varför skulle vi
inte börja med denna bild?
Knutstorp revival har alltså
sin förebild i England. Goodwood och lord March har under ett
antal år gjort försöket att ta gårdagen tillbaka
till samtiden till en fullständig succé därborta,
med utsålda hus flera månader innan tävlingsdagarna.
Det började någorlunda enkelt säger de som var på
plats vid det första försöket. Varför inte pröva
med något liknande på hemmaplan tänkte Picko Troberg,
nu när STCC är ett hopplöst och urtråkigt harvande
av identiska konceptbilar överdragna med tunn plast i olika
utförande. Tomrummet i svensk racing är uppenbart. De
inblandade i historic racing har under många år sagt
att dessa serier bara växer sig starkare år från
år - var de nu fått det ifrån. Habilt är
det men inte fan växer det väl? Några bilar tillkommer
varje år, några bilar försvinner. Efter några
år kan man den svenska historiska racingen. Det blir kvällarna
i depåerna som blir det som lyfter.
På racingforum har det
skrivits om att ännu en tävling på Knutstorp skall
komma att döda semesterracet SSM på samma bana. Man har
undrat vad man skall med ett till? Premiärracet har tidigare
hållits på Anderstorp. Men där får det inte
köras något längre. Denna tävling har haft
startfält som knappt fyllt fem rader i vissa heat. Till Knutstorp
är det denna helg 280 bilar anmälda. Flera heat har maxantalet
bilar - det betyder 36 stycken. Danskarna, som tidigare bara anslutit
i fåtal till SSM är över hundra nu, nästan
lika många som de svenske. Redan där är tävlingarna
en fullträff, det har aldrig någonsin funnits sådana
starfält i svensk historisk racing. Inte ens under de EM-tävlingar
som hållts här och i Anderstorp. Let´s rejoice.

Nu har man här försökt
få resturanger, försäljare och underhållning
att göra tillställningen fullödigare, mer allomfattande.
Det är en förbättring mot allt tidigare även
om här finns mycket mer att göra i förhållande
till vad som utlovats i den marknadsföring som startade stort
men som ganska märkligt tonade ut veckorna inför tävlingarna.
Inga nyhetsuppdateringar, inga stjärnförare som skulle
locka folk. Nu var Rickard Rydell på plats hela helgen - som
intervjuare! Varför kunde man inte slänga in honom i en
bil? Tänk om han fått ratta Emmas gamla fantastiska BMW
320. Något program - värt namnet - fanns inte under hela
helgen. Och kunde man inte anordnat en veteran/vintagemarknad likt
den som förgyllde Båstad classic car en gång i
tiden?
Tanken var också att nedre
depån enbart skulle tillåta tidstypiska fordon och husvagnar.
Så blev inte fallet, det såg ut som under vilket SSM
som helst. För den som upplevt Goodwood Revival vet att det
är människorna på plats som är en väl
så stor behållning som de fantastiska bilarna och förarna.
Önskan var här att få besökarna också
här att klä sig tidstypiskt. I ganska stor utsträckning
gjorde också publiken det och det var en fröjd för
ögat. Det ger en ton till evenemanget som är en helt annan
än de vanliga historiska tävlingarna har. Goodwood är
en folkfest där en stor del kommer för annat än biltävlingarna
- det skapar, glädje, dans och en stämning som lyfter
hela tillställningen långt över vad bara endera
parten lyckas med. Knutstorp revival är på väg dit.
5 600 åskådare räknades in - let´s rejoice
för fan.

Starfälten är som sagt
fullmatade, även om några bilar faller ifrån. Lördagens
höjdare är klassen 1966-71 över 1300 cc med 33 startande
där Pekka Nyström i muskelcamaro fightas om segern från
start till mål med Mads Leth Sörensen i vacker och snabb
dansk Datsun 240 Z och vinner med knappa halvsekunden. Blandningen
mellan tunga motorstarka amerikanare och små vassa sportvagnar
är härliga där bilarnas olika styrkor kommer i dagen.
Jänkarna som dundrar vansinnigtfort på rakan och sportisarna
som är snabbare i de kurviga partierna. Skall det hålla
hela vägen för de små får de ha tillräckligt
med avstånd inför rakan för att de inte skall bli
omblåsta come the straight. På söndagen blir det
ännu tightare med fyra bilar inblandade. Då vinner Escortåkande
Sören P Christensen dansk före Pekka och ännu en
snabb 240, Per Leth Sörensen, sedan broder? Mads tvingats bryta.
Mellan de tre första skiljer 0,8 sekunder i mål.
Vid femtiden på lördagen
beslutar jag och Ande(r)s oss för en öl på restaurang.
Sällan smakar ölen så bra då den köps
för dyra lover på servering. Klockan fem har restaurangen
stängt! Let´s rejoice? Vi vandrar till husbil för
billigöl och kotlettgrillning och ger oss sedan ner i grytan
för att ansluta till Healeygängets sedvanliga baluns då
den officiella middagen med musik och uppträden är överstånden.
I formel ford är det Björn
Otterberg som försvarar SSJ:s färger och han gör
det med den äran och blir trea båda dagarna.
I GT/GTS-klassen upp till 1965
gör vår nye Healeyåkande medlem Claes Andersson
från Eksjö en strålande debut i det stora fältet
och blir 10:a båda dagarna och lika Healeyrattande PG Johansson
slutar 17:e respektive 19:e.
Standard/GT 1972-81
är på pappret mäktigast. Även så i verkligheten.
Underbart startfält och underbart rafflande som på söndagen
slutade snöpligt för tidsriktiga team Lucky Eddie racing
som inleder näst sista varvet med tre bilar i täten, Claes
Paulsson Corvette, Micke Östberg Camaro och Greger Pettersson
Camaro jagade av Anders Bergers snabba Escort. Så mycket potentare
än i fjol. I kurvan efter raksträckan får Paulsson
sladd vilket inte hans teamkompisar hinner undvika och Anders Berger
går från fjärdeplats till första. Tätt
tätt och snabbt snabbt. Och många vackra danska porschar,
och Emmas BMW 320.

Björn Otterberg - Merlyn
Ja Knutstorp Revival må
ha sina skönhetsfläckar men förhoppningen är
att tävlingen får fotfäste och fortsätter växa
så att konceptet kan förfinas än mer. Att locka
hit engelske kommentatorn Ian Titchmarsch var också en höjdare.
Nu samkommenterade han med Gunnar Fridlund och från depån
hördes fd racingåkerskan Nettan Lindgren och Rickard
Rydell.
Det var helgen då det gamla
fick något nytt och fräscht över sig. Let´s
rejoice.
We´ll meet again...
Göran


PG duellerar med Björn Jansson
som luftade sin klassiska MGB för första gången
på 17 år


Herr och fru Andersson, herr Johansson
och fru Svanberg

Kaj Dahlbacka med nyligen importerat
monster från Nederländerna: Chevrolette Corvette GS

The GT 40:s in a class of their
own

PG Johansson - SSJ


Claes Andersson - SSJ

Greger Pettersson i mäktig
Camaro. Bilen, byggd av Pekka Nyströmbyggda är en replika
på den vagn australiensaren Fran Gardner körde i början
av sjuttiotalet. Här i 1973 års färger.
Uppför backen
|
Och här orginalet. Kurt
Bertilsson fotade på Brands Hatch 1972
|

Bosse Emanuelssons gamla vinnarvagn
från 1976. Visst borde den vara heatets vassaste vagn.






And the morning
brakes
 |
 |
BORGWARD
HANSA B 1500 SP COUPE - 1953
|
Fru och
herr Svensson
|


Start för helgens sista race.

Efter kraschen

Hemfärd
We´ll
meet again
|