program

*
	*	*
*
		*
*

Angående kampen engelskt - tyskt
sedd i ett idrottsligt tabellperspektiv.

1
Det finns en särskild önskan här i världen
att bara önska saker av bästa natur
och såg man då till kapaciteten, och inte flärden
blev svaret: MG vinner - Porsche åker ur.

		*
*	*	*
*
		*
*	*

* *		*
MMMM	*mmm
	**	*mm
	*
		*

Eller blev det här fel?

* mmmmmm	*mmm
*
*	*

MG-projektet

2

- Hur går det med projektet Anders? Har du kommit nånvart?

-Ja nu har jag plockat bort takluckan och skickat iväg den för blästring. Tanken var att jag skulle svetsa igen den, för hål i taket passar ju inte på bilar av detta slag. Men nu har jag blivit rådd att skära bort hela taket vid takstolparna och ersätta hela ett. Det är namligen svårt att svetsa igen en taklucka så att det blir bra. Dessutom blir det nu smidigt att montera störtburen då taket är borta. Fiffigt va? Det är tydligen svårt annars. Bakaxeln är också bortplockad och den hade jag tänkt skicka iväg på samma procedur, men även där har jag nu blivit rådd att köpa en bakaxel försedd med rätt utväxling, det blir billigare än att bygga om den jag har. Dessutom har jag fått hjälp med att hitta ett helt paket Rover-växellåda, med transmissionskåpa, växelspak och vad som hör till. I Belgien. De där transmissonskåporna är inte så lätta att få tag på, nya som begagnade. Och så har jag lagat den rost som fanns kvar i bakänden, och det var min själ mer än jag trott. Fy fan. Så är läget för tillfället. Dessutom har jag sålt bilens orginalmotor och dito växellåda plus en omgång fälgar. Ska du ha en öl?
-Visst.

Moderna bilar
och deras extrautrustning

3

Vi vet ju att Bosse haft problem med decibellen,
att ljuddämpar´n inte uppfyller alla ljudmätares krav
Och hur var det med anti-sladdsystemet vid senaste smällen?
Var det på? Eller var det av?

*
	*	*
*
		*
*

Förarranking*
4
Den bäste någonsin? Kanske Schumi är etta,
för visst fan har tysken en knivskarp briljans.
Men han har en slags kyla, det saknas en hetta
som jag vet att det finns, eller en gång åtminstone fanns.
Ta med ord som Känsla, Passion och Glöd
I såfall blir svaret: Den bäste är död. *

		*
*	*	*
*
		*
*	*

* *		*
MMMM	*mmm
	**	*mm
	*
		*

* mmmmmm	*mmm
*
*	*

Det var en gång

Det är måhända en dag i månadsskiftet juni-juli. Kanske är det lunchtid, även om bilens skugga tycks för lång för det. Det är mitten av juni, så säger vi, klockan är tjugo i tre och det är lördag. En man hukar vid vänstra framhjulet på en mörkt blå Fiat 1300. Kanske försöker han betrakta något inne i hjulhuset. Göra en bedömning. Kanske gör han det för att han är spekulant på bilen. Båda herrarna är propert kostymklädda. Fiaten bär navkapslar, vackra stänkskydd och är glänsande ny. Att herrarna bär kostym motsäger på inget vis att det är lördag. Man förde sig. Dessutom var arbetsveckan sex dagar lång vid den här tiden. Båda männen är måna om sina byxknän, det syns.

Kanske att herrn som böjer sig ner vid vänster framhjul skall komma hemkörande med Fiaten lite senare och överraska sin hustru. Kanske kommer hon då att rusa sin make till mötes, slå ihop händerna och med en förmaning som dränks i glädje utropa:
-Nämen ..... Bertil!
Måhända då att mannen undviker sin hustrus blick och låter den bort över de fåtaliga bilarnas tak på bostadsområdets parkeringsplats. Väl medveten om lyckan i hustruns röst har han svårt att hålla tillbaka ett självmedvetet leende. Kanske att han sedan lite nonchalant frågar om de skall ta en sväng före middan. Det är en varm dag. Vinden har lagt sig. Mannen känner sin stolta kvinnas kropp intill sig då de svänger ut från bostadsområdet. Hon ser sig nyfiket omkring som om omgivningen får en annorlunda framtoning sedd så här från en egen, ny bil. Året är 1962, sommaren är på väg in i sin jubeltid och de svenska framtidsutsikterna är goda.

Med tanke på kvällens
Norrahammarbesök

6

Har någon sett Rasmus det senaste året?
-Nä, han har visst stadgat sig nu med en viss Isabelle
ja det är märkligt minsann, och det är väl på håret
om han ens dyker upp hos sig själv, nu i kväll.

För det är med Rasmus som med hans polisonger
Man undrar om man får se dom fler gånger.

*
	*	*
*
		*
*

Månadsträff

7
Så kom vi då till Norrahammar, denna ädelt glimmande pärla i Smålandsnatten. Det tar ni säkert som ni vill. Rasmus höll låda som brukligt. Kjell begåvade honom medelst en påse kaffe. Kopplingen där: Nyrostat - Opel. Detta för att Rasmus och Höglund har sig en liten Kadett. Den vita ni ser på bilderna faktiskt. Med störtbur och så. Bygget skall leda till långloppsköra mot bl.a KLR-teamet, som för övrigt håller på att plocka ihop ny kaross efter krachen som avslutade fjolåret i den där serien som tycks ha bytt namn, HR2 eller nåt. Jimmy har sin Mercedes 2,5 här som byggs åt AMG, DTM-hållet och en massa andra förkortningar som inte kommer att refereras här. Märket på Skotern missade jag. Det är nästan så man befarar att hon fryser där i garaget. Om man tar en sten, och kastar den riktigt, riktigt långt, och sedan går dit den hamnar och kastar iväg den en gång till, lika långt fast låt oss säg ett par meter längre, så kommer man ändå inte halvvägs till de andra Norrahammargrabbarnas garage. Så stort är alltså Norrahammar. Vissa av dessa jobbar mer än de andra. Jonas Escort var överdragen av ett så tjockt lager damm att man kunde konstatera att han tillhör det ena lägret. Fredrik preppar och preppar sin BMW, nu närmast för isracing? Vi var väl ett par dussin nissar på plats. I runda slängar. En tjugo stycken. Ungefär. Denna dag, alltså igår, var det Finlands självständighetsdag. Tände du två ljus då Eero? I dag är det som vanligt igen. Det är tur det.

		*
*	*	*
*
		*
*	*

* *		*
MMMM	*mmm
	**	*mm
	*
		*

* mmmmmm	*mmm
*
*	*

Deadline

8

En matrikel har utlovats länge nu,
en matrikel med nummer och namn
en matrikel som svarar på: Vilket nummer har du?
Så vi alla kan ringa varann.

Vår matrikel blir likt den fåfänges svid
i färgrikt och välskuret snitt
men allt sådant här, det tager sin tid
då konstnären skall säga sitt

Men tills dess den är färdig får vi säga som så:
"Jag hör av mig, ja jag lovar att telefonera
åtminstone om ett år eller två
då jag förhoppningsvis vet lite mera."

*
	*	*
*
		*
*

Vinterföre

*		*
	*	*

	*	*
*

		*
*	*	*
*
		*
*	*

* *		*
MMMM	*mmm
	**	*mm
	*
		*

Kurtan har bidragit med bild och bubbla till dagens lucka med en till trafiksäkerhet och Claes Tingvall något kritisk tomte. Denne tycks ha övergivit sina skandinaviska springare för kusar från Stuttgart. Kanske motsvarande en 40-50 sådana. "Ja det är väl åtminstone 10 mer än en MGB" hör jag någon garva. " I krasse, förkrumpne och sene att tro".
I vilket fall skulle man ju kunna tänka sig att det var Kurtan själv på kortet då den snötäckta 356:an synes väldigt lik Kurts, men så förhåller det sig alls icke enligt densamme. Vad vi här har att göra med är den så sällsynta och allrasom riktiga Tomten (Adventus lapplandis tomtensis Sapiens). The one and only som di säger i Belgie. Tro fan.

* mmmmmm	*mmm
*
*	*

Klevaliden

De senaste åren har det mest varit cykeltävling som gällt i Klevabacken i Huskvarna. Ovan är det Mikael "Roddarn" Andersson och Glenn Magnusson som fightas under Postgirot. Förr i tiden kördes dock motortävlingar uppför den branta backen, framförallt med MC och allra mest så under trettiotalet. Och det är där nedanstående notis är hämtad ifrån. Närmare bestämt juni år 1933 och tidningen är Jönköpings-Posten.

Inträdespenningen endast 1 krona alltså, men det är inte det mest intressanta. I samma tidnings skildring av händelsen dagen efter, finns tvenne "intermezzon" refererade och vi börjar med det som tidningen kallar det bullersamma:

"Vid ett av de många salustånden något ovanför pressläktaren upptäcktes en liten folkkär orm, vars försök till närmande besvarades av små utrop från kvinnliga strupar. Flera kvadratmeter fri mark bereddes genast den lille gratisåskådaren, som slutligen fasttogs av en biljettkontrollör och hastigt avlivades."

Att det just var biljettkontrollören som infångade och dödade "den lille gratisåskådaren" är ju ganska lustigt. Så till intermezzo nummer två som tidningen betitlar som det "pinsamma" och som är av allvarligare art och onekligen bör leda till eftertanke. Ja jag vet flera i klubben och annorstädes som böra dra lärdom:

"Raceråkaren n:r 12 behagade att just vid utgången ur den sista kurvan släppa styrstången med båda händer för att för publiken på semitiskt vis söka demonstrera, att det inte gick att göra något åt farten. Övermod, som kunde stått honom dyrt på den sliriga vägbanan! Man såg aldrig de v e r k l i g a förarna utmana ödet på så sätt."

Så riktigt så. Jaha, idag är det den 10 december år 2004. Men det visste ni antagligen.

*
	*	*
*
		*
*

Charm ?

11
Vad ljuvligt i läckande cabbar,
i helljus som blinkar och dör?
Är det bättre med brister och tabbar
än sånt som går bra när man kör?

En affärsidé som bygger på brister,
på strömfel och elledningsras
Som mest kräver eltejp och klister
Men ändå rasar så fort man ger gas

Bilar som endast fungerar i minnet,
vem kan om sådana tala sig varm?
Jo, den som har fel uppå sinnet
och kallar det för engelsk charm

		*
*	*	*
*
		*
*	*

Det var en gång

Det är 1976, PV:n står parkerad utanför en fabrik någonstans i Sverige. Något säger Hudiksvall men varför minnet viskar orten vet jag inte riktigt. Vi var på väg till Norrland, jag och min yngste bror och föräldrarna.

På denna tid var ombyggda bilar ingen vanlighet på de svenska vägarna. Bak i vår 144:a fyllde vi i ett block under resans gång då vi mötte någon i vårt tycke, häftig bil: "FOLKVAGN SCIROCCO TS" kunde vi skrika och sätta ett streck i anpassad kolumn. Någon gång fylldes vår bils inre av: "POOORSSCHEEE" och en förundrad betraktelse från våra föräldrar. Bilarna var som sagt inte så ombyggda då, men då någon var det skrek vi "SPOOOILEER" eller "VIIINGE" så att pappa höll på att köra av vägen. Det där blocket fylldes med speciella bilar av olika slag med en liten notering efter. Det var Sciroccon, som precis kvalade in som häftig bil, som fick flest markeringar. Det enda avsteget från denna norm att strecka bilar var då vi for igenom en liten ort, jag har för längesedan glömt vilken, och det utmed vägen stod en kvinna och liftade. Det är nästan trettio år sedan nu och jag var inte särskilt gammal, men den noteringen minns jag fortfarande. Silicon fanns inte i allmänhetens medvetande då, ej heller fanns det implanterat i mänskliga kroppar, så denna dam måste varit äkta. Och som hon var äkta. Om inte hon fick betalt för att bli skjutsad varhelst hon så önskade här i världen så vet inte jag. T-shirten hennes var så liten så att det värkte i en. Att jag till slut gjorde en notering i den lilla boken får väl sättas till det faktum att kvinnan föreföll så extrem där vid vägkanten att jag var tvungen att med ett enkelt statistiskt streck ändå göra henne verklig. Det sas inget i bilen, men på något sätt kan jag än idag förnimma känslan som spreds i bilen, den outtalade spänningen mellan mamma och pappa. Fast det är kanske bara något jag fantiserat ihop. Jag har den lilla anteckningsboken framför mig nu, i marginalen står det "lifterska" jämte två cirklar.

Men i övrigt var det alltså bilar. Vid ett tillfälle mötte vi en Porsche Turbo, de var nya då, och utbottet från baksätet var sådant att det skakade om både trumhinnor och rutor i volvon för en ganska lång stund, resans höjdare, att faderskapet höll bilen på vägen skall han ha en eloge för. Jag tror att de började fundera en aning då, föräldrarna.

Någonstans på vägen såg vi alltså denna PV. Försedd med spoiler, lackerade fälgar och tejpade strålkastare. Och lackerad i de STP-kulörer som Bosse "Emma" körde Escort och Capri i på racerbanorna. Bilen är skrotad nu, den finns åtminstone inte i bilregistret längre. Jag har kollat. Men det är en på något vis rörande bild från ett svenskt sjuttiotal. Och det säger en del om tidens bilmodifierande, att denna bil fick oss, ett par ungar på genomresa, att stanna upp och fotografera av den.

13 - 24