|
FEBRU FUCKING ARI
DET ÄR JU, SOM FLERTALET AV ER VET, FEBRUARI. Mitt i det stora Intet. Det är där man kan tycka att vi befinner oss. För nu tycks det mesta oske för att i mars alltså sedan vara ogjort. Det kallna vädret är nu, liksom på bilderna jag och Kurt tog en februarilördag för två år sedan, rådande. Man ser inte mycket av medelålders feta män kränga sig in i eller ur sina porschar. F1-säsongen är död och den snö som föll i fjol fortsätter falla. Julen har dansats eller kastats ut, nu återstår bara skita ut vintern också. Jag gör ett försök och det blir stopp i toastolen. Men kanske är detta en metafor för februari slår det mig. Kanske är inte februari så dött som man kan förledas att tro. Mycket sker i det fördolda nu, i garage och revanschsugna hjärnor. Planer sätts som skall explodera i maj. Men utan arbetet, förberedelserna och krystningarna i februari blir det inga spekulariteter sedan. Sinnebilden för februari är just stopp i skithuset. Man kanske står på för mycket för tidigt. Så februari är alltså inte inaktivitetens månad. Det är då vi förbereder oss inför återkomsten på vägar, torg och krogar. Då vi laddar oss nysprängda av energier, lustar och förhoppningar. Det är stoppet före vändpunkten. Och så stöter man på en bilbekant som talar utförda modifieringar, vi har månadsmöte, ett årsmöte med 20-årsjubileum står för dörren innan man vet ordet av (9 mars) och man skall boka in sitt ätande före den 23 februari. McLaren presenterar sin nya F1:a, ja den första träningsdagen för dessa passerar och proppen i toastolen lossnar!
|
