Åter
till lördagen:

Bosse 997
hade gått upp i ottan och åkt ut tidigt
till banan och placerat ut koner runt industrifastigheten.
Han är duktig Bo. Sedan fick han dock hjälp
vid starten. Se med vilken rådighet jag håller
i konan.

Vi hade lite nytt folk
på plats. Igen. Roligt folk. Entusiaster med slitna
jeans, vässade kammar och låga underreden.
Victor i Manta, Ola och Simon i BMW, svart respektive
röd. Välkomna! Och åter fick vi se norrahammrarna
med sina vansinniga fordon. Fredriks BMW mer monsterlik
och frustande än någonsin, och Tommy snabbare
än skapelsen i skrikande blått. Grabbarna
kör med etanol i tankarna. För miljön
eller effekten? Jag väntar deras första eldrivna
bilbygge med spänning. Nu vann Tommy och Fredrik
bjöd på dagens uppvisning i form av kontrollerat
bredåka med fart. Även om han var snabb lät
han avslutningen bero, därav hans oplacering i
resultattabellen. Men hulk-bmw:n spottade etanol och
frustade kraft. När väl batteri och annat
sitter som det skall.

Loftis hade separerat
från Miatan och dök upp i röd BMW M3.
Från -83, tror jag det var. "Jag kör
med korta förhållanden", förklarade
han. "Men många". Jojo vi har märkt
det, sa vi, och så vips var han och Lutis iväg
redan efter två åk, på väg mot
Mantorp och bmw-träffen där. Jojo. De jobbar
på samma ställe de där två. Rattar
samma bilmärke (för tillfället) och kör
fort som fan i slalom och på bana. Snålt
runt konerna. Månne de har träningsläger
på jobbet.

Det var den
sextonde maj. Låt oss inte hymla med det. Därför
lade bland annat jag ner vapnen, fattade likt en Karl-Bertil
pennan och hjälpte Bosse vid starten och lät
över fotograferandet till två fagra keruber
sprungna från höglandet. Och solen sken.
Alla bilder, med två mediokra undantag, har de
tagit. Karin tyckte att det fula djävla raggarvraket
i cadillacskrud, som tillhörde någon ur personalstyrkan
på Itab, var: "...finast. Men det är
kanske ingen rallybil?" sa hon och jag lovade
att intet yppa. Erika föll mer elegant och åkte
GT 3:a runt konerna. Tyvärr körde dock Bosse
så fort (alternativt: yvigt och obalanserat) i
slalomhänget, att Erika drabbades av en åksjuka
som sitter i fortfarande. Därför får
vi vänta med hennes bilder en stund till. Det kommer
alltså mera. Båda tyckte annars mycket om
"den röda lilla bubblan". Lasses
356:a. Och de uppskattade även de andra två
sextiotalsdesignerna. Stort tack till er, ni skall på
något vis bli belönade. Skulle någon
vilja ha ett bildorginal så har de lämnat
över dem till mig så det är bara att
höra av sig. Men Gud förbjude - ni har aldrig
velat ha några då jag fotat.

Det var sjutton bilar
som körde. Några stod vackert parkerade vid
sidan och några var helt enkelt inte på
plats. Det var många motorsportsaktiviteter i
krokarna denna dag. Men vi körde våra race,
mätte vår tid, drack vårt kaffe och
åt vår bulle.

Vinden slet i flaggorna,
det sa jag va? Och denna vind bar med sig dofter av
luftkylda motoravgaser från Habo. Peter höll
sin årliga träff för tidiga 911:or och
vi var några som drog dit efter avslutad slalom.
Där var kulören sjuttiotalsk: pastell. Dit
hade redan Klein och Dennis tagit sig. Och Lasse i den
lilla bubblan. Kurtan var på plats med sin 912:a
och drog blickarna till sig, oborstad och kurtsk. Bosse
Gas kom i vit Cayenne och lotusjacka. Ja ni vet. Och
där mötte jag ett ansikte från förr.
En månskugga. Och då vred sig världen
runt sin axel och skakade tillstånden lite lätt.
Nutid hostade upp dåtid och de som påstår
att all tid, dåtid så väl som framtid,
existerar samtidigt med nuet fick rätt och maj
var varm och slet i allt det vi är, och allt det
vi är stampade i gräset och de lystna ormarna
flydde.
Ja det var sådant
det var lördagen den 16 maj. Det var änglar
och demoner. Det var sol och lite vind.

|