La quatrième partie

Le Mans voyage

-Nå hur var det nu med Healeyfolket?
-Vadå har vi inte rett ut det än?
-Nej nej...
-Hur tycker du själv det ser ut om du tittar på bilderna här?
-Nja, skall jag bara döma av dem så ser det väl mest trevligt ut. Åtminstone tycks inte damerna oroa sig över hövan. Och grabbarna leker med sina leksaker.
-Lite så är det nog. Anders och Mats har just packat upp sitt Mekano. Men Nisse är lite brydd. Det syns väl? Det är problem med elektriciteten se. Han är nog minst road för tillfället. Han är spänd och lite inåtvänd. Jag tror faktiskt att han är rädd för att det inte skall bli något av hela detta äventyr som han sett fram emot så länge. Räknat ner de förare som stått placerade framför honom i startlistan. Strukit den ena efter den andre och sett sin reservplats närma sig ett go ahaed-tecken.
-Du, deras respektive, kvinnorna verkar inte så väldigt engagerade i det hela.
-Vi befinner oss i en motorsportdepå, den patriarkalaste av världar. De dricker öl, var glad för det.


-Löser det sig med bilen?
-Vi får väl se om inte Mekanograbbarna får ordning på det hela.

 

Vi återgår till träningen. Det är dags för bilarna mellan 1972 och 1979. De vackra Porsche RSR-74:orna, de efterföljande djävulska Porsche 935:orna i olika skepnad. En underbar utvecklingsförlängning som nästan aldrig tog slut. Och 936:an som vann här på Le Mans 1977 och 79, med sin 2,2-liters turboladdade maskin hämtad från just 935. Och så dessa BMW M1:or som kommer som en hälsning från Nürburgring. En tjutande frenetisk hälsning. Ja och en massa annat i ...

Plateau 6

 
 
 



Foto: Mats Svanberg


Foto: Mats Svanberg



FoFoto: Mats Svanberg - Två herrar med magiska medaljonger. Peter Gunnars har placerat ett av sina vapen till vänster om sig. Det var definitivt inte det största.


Det var varmt. Jag vet inte om det framgått riktigt.

 

 

Ferrari 512 Berlinetta Boxer Le Mans

 

Engelsmannen David Gaskens De Tomaso Pantera

 

Gulf-Mirage

 

Porsche 936

 

 

 

 

 

 

 

 


Gordon Murray skapade Duckhams LM innan han blev historisk med bl.a Brabhams fläktbil i F1 1978.

 

 

 

 

 

 

 

Sedan lämnar vi Ciruit des 24 heures du Mans för dagen. Man måste göra det lite. Vi gör det vid 19-tiden. Det är fortfarande hett. Och när vi lämnar anläggningen så styr vi rätt in i ett hav av sportvagnar. Vi är hemma. Och kvinnorna är vackra och röker cigaretter.

 

 

På kvällen sedan i Nogent-le-Rotrou...

...tittar vi en släng på TV-nyheterna. Mark Cavendish har tagit sin andra raka etappseger i Touren. Engelska TV-kanalen Motors sammanfattar fredagen på Le Mans i en timme. Vi ser färgerna, myllret av människor, vi ser bilarna, kampen för bra träningstider. Vi ser det, men det berör oss knappast. Alla ni som besökt en racingtävling vet ju hur svårt det är att förmedla upplevelsen via TV. En bil må vara hur vacker och snabb som helst - utan ljudet, utan bensinångorna, vibrationerna, utan den hetta och kraft den förmedlar är den bara en svag avbild av sig själv.

Vi går på samma restaurang som kvällen före. Vi dricker den där pastisen. Äter pastan. Dricker ölen. Och den varma kvällen omsluter oss och en engelskregistrerad Lotus 2-eleven rullar över torget och in på hotellets parkering. Det klirrar från glas och bestick.

I morgon slår klockan i Le Mans fyra.