KINNEKULLE
Med sydväst och regndäck

Varthän vänder man sig när det nu ser ut som det gör? Med vädret menar jag. De tankar som skulle skingra molnen över våra huvuden hade ringa, eller snarare noll effekt. Har Gud Fader månne ett horn i sidan till Svedala detta år eller är det bara så att det häringa klotet har kantrat och förvrängt det årstids-bundna vädret. Har vi verkligen förtjänat syndafloden? Det må vara hur det vill med det, för köra bil på bana kan man göra lik förbannat. Det gjordes denna fredag. Många hade föranmält sitt intresse och många kom, skyarna, blåsten och den piskande vätan till trots. Av detta kan man möjligen dra slutsatsen att bilentusiaster av detta slag är aningens förryckta. Det får ni förhålla er hur ni vill till.

Kanhända bör man se ovädret på så vis att det var av omtanke G F åkallat detsamma - dels gav det möjlighet till yvig körning och dels vete F om det inte blivit överfullt med körsugna om vädret varit av det så kallade nådiga slaget. Nu körde trettiofem fantaster med en frenesi som var högre än vid fjolårets solbelamrade tillfälle. Ja faktiskt stod Entusiasmen emellanåt lika högt som vattnet runt anklarna. Det säger en del om regnandet.

Den geografiska spridningen på närvarande sträckte sig från Växjö i söder till våra trogna Falubor Petter och Bo i norr. Och jag vet inte vad det kan bero på eller hurusom det är möjligt men det är alltid trevligast tänkbara människor på plats. SSJ hoppas att tanken är ömsesidig. Tack alla och välkomna tillbaka till både det ena och andra.

Matriella skador voro ringa, en snurrning med bakändan in i räcket av herr Bratt av yttre karaktär och Engströms Uno och sydländsk Alfasud av inre sådan. Och Kurt skruvade med sin fördelare. Annars var det väl som så att Malms Corvette var den som mäktigast plöjde sig fram längs rakan, ackompanjerad av sitt eget V8-muller, att östgöta-Modena lät ettrigast, att Sevenåkaren var tapprast och att Claesson körde bredast i sin MGB.

Så trots refererade yttre omständigheter åter en lyckad sammankomst vid Kinnekullen. Av detta kan man dra dagens andra slutsats, nämligen att den magnifika trivselvikten av lite bilåkarglädje är betydligt högre än litta skitväder. Så enkelt är det. Fast det krävs kaffe. Helst. Kaffe eller en jävla Corvette.





Tre bilder, tre situationer med paraply som gemesam nämnare.

Till vänster: ger uttryck för erfarenhet och en viss kontroll. Då skall man veta att Kurt kom att ha väldiga problem med fördelarn i 912:an under hela dagen. Egert körde inte.

Mitten: Här tycks det mest röra sig om förvirring - men låt er icke luras - kontrollen var ypperlig.

Höger: ett fall av grov fräckhet. Någon ställer sig att urinera vid räcket mellan bandepån och rakan.
Risk för vattenplaning eller chock för passerande ökar hastigt. Vem? Ja vid närmare granskning av the
Umbrella framträder tydligt bokstavskombinationen M och G. Sedan behöver man inte fundera längre än till vem som körde sådan idag. Brett.








..... sen körde vi hem. Fort som fan.

Dessutom kan tilläggas att träffen uppskattades
och mer bilder finns att betitta på Rejsa.nu HÄR