Det var säsongsavslutning för sportvagnsmästerskapen och de racinghistoriska klasserna på Falkenbergbanan helgen 22 -24 september. Det var blåst, regn, undervikt och brand. Och det var riktigt trevligt.

Vid ett besök för kaffe i resturangen såg jag att Bengt Trägårdh har banrekordet här. Kommer ni ihåg honom? Skohandlare från Kristianstad som tävlade i Meltoniansponsrade gula bilar och med en hjälm som var en rip-off på Bertil Roos dito. Det var i Formel 3:s sista stora dagar i Sverige. Då de ännu var vackra, spännande och kunde köras konkurrenskraftigt i Europa av några snabba svenskar. Det var något efter tiden med Anders Olofsson, Lill-Lövis och Eje Elgh då Knutstorp årligen anordnade en deltävling i F3-EM i augusti. Fantastiskt var det och det var huvudloppet. Svårt att tänka sig dessa dagar av STCC, då formelbilar knappt ges något utrymme överhuvud taget.

Men Bengt Trägårdhs tid var väl lite i sluttampen av det och där körde han väl bl.a. mot Hasse Thaung. Jag minns dem åtminstone från gokart då de ofta jagade varandra tätt tätt. Thaung tillbakalutad, till synes nonchalant med höjd haka i karten och Trägårdh mer koncentrerat och rakryggat. Hjälmen vinklad snett neråt. Han hade glasögon då och jag minns att jag reagerade då jag första gången såg honom köra stort: formel Ford. Då var glasögonen borta.

Han körde Porsche lite grand efter formelbilskarriären, men det var i början på åttiotalet och mitt intresse för racing hade svalnat (trots att jag lovat mig motsatsen) efter dödens år 1978.

Nåväl, nu är det 2010. Det känns mysigt och sympatiskt på Falkenbergs motorbana från allra första stund. Om än lite kallt. Det är litet och välkomnande. Man får köra in med bilen nära banan och parkera gratis. Säger man att man inväntar en biljett från depån så blir man omedelbart trodd och obevakad av en kvinna i shorts. I kylan och blåsten! Bara det friskar upp och känns vänligt på något sätt.

Och där kommer sedan Joakim Glaés med biljett. Jag har pratat med honom i telefon på vägen ner:

-Hur gick gårdagens race?
-Bra och dåligt.

Loppet har varit kul och fajtfyllt. Det har varit Healeykamp med Nisse Nyblaeus och Jaguarlek med E-type, Lars-Göran Nilsson. Men bilen har vägt för lätt. Jocke diskas, berövas sina poäng och får också därmed starta sist i söndagens (dagens) lopp.

Vem är den första, förutom Jocke med biljetten, jag möter i det jag ämnar mig in i resturangen för en kopp värmande kaffe? Torbjörn givetvis. Alltid lika trevligt. Även Peter K dök upp med rinnande näsa. "Blåsten."

Har ni varit på Falkenberg Motorbana? Den är lika öppen, häftig och åskådarvänlig som mysfaktor är stor. Den är snabb med mycket rakor men också härliga kurvpassager där man kommer nära som åskådare, och man går i stort sett dit man vill. "Som ett litet Goodwood" säger Nyblaeus som ju är en man av värld.

Nisse och Jocke

Strax inne i depån springer jag på Bosse Gas Johansson. På plats med två ggr Lotus: Europan i Modsport och 47:an för historiskt. Riktig premiär är det tänkt och en av höjdarna i helgen. Bilen var ju färdig redan till Gelleråsens tävling men då brann det i förgasare och allt höll på att ta en tråkig ände i smält plast. I Knutstorp var det Bosse själv som sa stopp. Men nu var det alltså dags igen. Hur skulle Bosse göra sig mot Tommy Brorsson och grabbarna?

Det kom att brinna igen. Ingen visste varför. Så nu fick den bara stå där och vara exklusiv.

I 1000-kubiksklassen körde Johan Wållgren med sin Kadett. Inte heller här är jag säker på resultatet. Dock låg han nia sammanlagt före Falkenbergstävlingen. Bra jobbat i det stora 1000-kubiksgänget.

Jocke grunnade lite på nästa säsong: Blir det så att Mats Svanberg och P G Johansson, (också medlem i Sällskapet) satsar på att köra sina respektive Healeybygge i stora klassen, mot SID:en och så, lär det antagligen bli uppgradering för herr Glaés vagn också. Lite större förgasare bl.a. så är bilen där. Då blir det också möten med och mot Lofthammar i sin Elan. Det artar sig mot kuligheter nästa-året.

Det var häftigt trots blåst och småkyla. Slutsatser: Man skall köra lackerade ekerhjul och om man har riktig tur skall man äga en MGB GT. Det tar jag med mig, som det heter i alla jävla sportkommentarer nuförtiden. Gud vad jag hatar det uttrycket. Men ändå.

Och i övrigt såg det ut ungefär såhär: